CONAMUNE
Vi har hunnit in pa var andra skolvecka har i Quito, med intensiv spanska om morgnarna fram till ett, sedan en lunch for att efter det ha lite diverse skolaktiviteter. Tva av dessa eftermiddagsaktiviteterna vi hunnit med ar studiebesok hos tva organisationer.
I mandags var vi ivag till den forsta av dessa. Vi begav oss till sodra Quito dar CONAMUNE - Coordinadora Nacional de Mujeres Negras fanns. Vanthy Chalá tog emot oss och berattade om deras arbete. Organisationen startades 1999 av fem kvinnor som sag hur svarta kvinnor led av den sa kallade trippla diskriminationen; den av att dels vara kvinna, dels vara svart och dels (som konsekvens av de tidigare tva) vara fattig. Hon berattade om situationen i Ecuador for den svarta befolkningen overlag, hur underrepresenterade de ar i kommunen; av 1200 anstallda i Quito ar 130 svarta. Det ar en diskriminering som ar standigt narvarande, som aven tar sig uttryck i en valdigt snav bild av den svarta kvinnan som antingen hembitrade eller prostituerad. CONAMUNE vill krossa denna bild och arbetar for att ge svarta kvinnor sin plats och sin utbildning tillsammans med ett identitetsstarkande arbete.
Chalá berattade om de olika projekten de arbetade med och att huset vi for stunden befann oss i var deras sate i Quito, som dels fungerade som en komvuxliknande skola (da den vanliga komvuxskolan ar alltfor dyr for manga), dels som rum for hantverkskurser i tradition med deras identitetsstarkande arbete och sist men inte minst fanns det aven sovsalar som var till stor hjalp for kvinnliga medlemmar som rakar ut for vald i hemmet, som i huset kunde finna sakerhet.
Pa fragan om hur hon sag pa framtiden skrattade hon forst ett tag for att sedan komma fram till att hon var hyfsat positiv. Hon menade att de hade erfarit fem ar politisk stabilitet med president Correa och att landet ar i en tid av forandring. Hon har sett mycket utveckling sedan hon for tolv ar sedan insag sin strukturella underordning i och med CONAMUNE, en forandring dar svarta barn inte langre bara drommer om att bli mekaniker utan nu vagar dromma om att bli agare av en bilverkstad. Hon ser att det finns mark som ar delvis sprangd, med svarta kvinnor pa hoga poster. Existerande, om an fa. Situationen pa universiteten har ocksa forbattrats rejalt, med hela (relativt sett) 30% svarta elever. Hon menar att sjalva den svarta befolkningen haller pa att forandra sig och bli medveten om sina rattigheter.
