FENOCIN

Varat andra studiebesok, tva dagar efter CONAMUNE var det dags att halsa pa FENOCIN (Nationell konfederation av smabrukar-, ursprungsfolks- och svartas organisationer). Vi mottes dar av Ángel Cojitambo, styrelseledamot och ansvarig for mark, territorium och miljo.

Cojitambo berattade att FENOCIN har funnits i 43 ar av kamp och uppoffring, med manga doda pa vagen mot rattvisa och startades for arbetarnas rattigheter pa kusten. Numera finns de aven i hela Ecuador i regionerna norra bergen, centrala bergen, sodra bergen och amazonasregionen. Deras tidiga arbete var det att fungera som en fackforening vid namn FETAL, med malet att forsvara marken fran huasipungos – vita markagare – for att kunna producera och foda folket. De sag sig sjalva och sina kamrater bli arbetare at nagon annan pa sin egen gard, med undermalig lon och orattvis behandling.

Det har skett en del namnbyten, fran FETAL till FENOC; Confederación Nacional de Organizaciones Campesinas, ett namn som innefattar smabrukare (campesinas) till FENOCIN dar de lagt till Indígenas och Negras i och med de sistnamnda rorelsernas okande medvetenhet och frammarsch.

Cojitambo betonar att det ar en organisation med medlemmar som direkt lever i de problem organisationen vill losa, med merparten underklass och ett fatal fran undre medelklassen. Det ar folk som arbetar med och upplever den orattvisa fordelningen av jorden. Det ar folk som inte har jobb. Dessa utgor FENOCIN.

FENOCINS arbete ar for tillfallet valdigt inriktat pa matsuveranitet, som innebar folks ratt att producera sin mat pa sitt territorium. Vagen dit kraver forandringar pa manga plan i landet. De ser att det som maste forandras ar privatiseringen av vattnet, jorden och frona och dels att det maste finnas utrymme for ekonomiskt stod hos regeringen. Utan verklig jordreform, med aterfordelning av marken till de som orattfardigt blivit av med sin, sa kommer aldrig matsuveranitet att uppnas, trots att begreppet skrivits in i landets konstitution sedan fem ar tillbaka. De staller sig kritiska till den privata monokultur (enorma arealer av samma groda) som storforetag haller sig med, nagot som bade forstor naturen och marken som det odlas pa och som slar ut smabrukarna pa olika satt och vis. De foreslar en minimistorlek och en maxstorlek, den forsta pa fem hektar och den andra pa 500 hektar, nagot som kan bli svart att fa igenom i riksdagen pa grund av att manga av de som beslutar kring dessa fragor ar just de agare av enorma arealer som tjanar pa systemet. Trots detta foreslar FENOCIN djarvt att det ska skapas en nationell markfond, dar alla som ager mer an 500 hektar far ge overflodig mark till statens fond, som i sin tur delas ut till de utan mark.

Vi kommer fortsatta folja FENOCIN i den process som de befinner sig i, dar de pa olika satt arbetar for att forandra och forbattra den nya jordreform som diskuteras fram i regeringen i ar.

Jag hoppas att det var nagorlunda sammanhangande det har, for det ar valdigt spannande. Eller viktigt kanske jag ska saga. Det ar ju inte en actionfilm, det ar ju manniskors liv det handlar om. Snart aker vi ut till marken vi fatt hora sa mycket om. Jag ser fram emot det valdigt.